BARA INTRESSERAD AV STENMARK-BILDERNA? GÅ DIREKT TILL MITT LIV SOM STENMARK OCH SE HELA SERIEN

måndag, maj 03, 2010

Mitt liv som Stenmark del 12

Mitt liv som Stenmark del 11

Jag somnade strax innan sex. Vaknade vid halv åtta. Klinisktoberoende och ekonomisktdöd.

Mitt liv som Stenmark del 10


Jag kan verkligen inte sova längre. Det kommer att ska problem. Men det är inte det jag säger snett ner i besticklådan. Det är något helt annat.

Det är förresten Lycklig Måndag i morgon (dag?) med Tobias Isaksson. Det ska bli lyckligt.
Jag hoppas att alla kommer. Både Disa och Thomas och alla de där andra. Hoppas jag är vaken då. Attenda här så ses vi.

söndag, maj 02, 2010

Mitt liv som Stenmark del 9

Så här är min söndagskväll i mitt liv som Stenmark. Det var inte bara att månen var en lång stång som fick mig att flippa ut utan även den fantastiskt goda laxpytten med färsk sparris jag gjorde till middag. Det är bara ett avsnitt kvar av Mad Man nu också. Det är tråkigt.

Mitt liv som Stenmark del 8

Jag gör ingenting alls i dag. Skulle rent teoretiskt ha tid att måla naglarna, det bevis alltså att jag är ledig i dag men jag målar inte naglarna för jag är upptagen med att inte göra något.

Hade jag gjort något idag hade jag gått ut på Djurgården och promenerat. Kanske hittat en häst och prata lite häst-anatomi. Jag skulle bara behövt sällskap. Det är mycket finare att promenera på Djurgården om man inte är själv.

Snart är det i alla fall dags för den traditionella söndagsmiddagen. Funderar på att laga laxpytt med färsk sparris. Tillsammans med doften av lera och tunnare jackor är färsk sparris det bästa med våren.

Mitt liv som Stenmark del 7

Mitt liv som Stenmark del 6



lördag, maj 01, 2010

Mitt liv som Stenmark del 5





En liten illustration av gårdagen.

Mitt liv som Stenmark del 4




Det är första maj och jag borde verkligen gå ut och demonstrera.
Gustav ska marschera med vänstern alldeles strax och sedan är det Bajen-match också.
Alltid denna fotboll.

Jag vet inte vad jag ska göra idag. Hoppas lite att Disa inte är upptagen så att jag kan träffa henne. Jag skulle vilja gå på stan. Mest för att se lite folk annat än innanför jobbets väggar.

Fast igår såg ja ju faktiskt folk. Jag, Disa och Tobias hängde på ”Debaser slusken” som Tobias skulle sagt. Det var riktigt, riktigt trevlig. Sedan Gubbrummet.
Alltid detta Gubbrum.

fredag, april 30, 2010

Mitt liv som Stenmark del 3



Vi tar en till. Det är fredag och jag är på festhumör, precis som Beatles var.

Finns det någon som har Stenmark-bilder på lager så skicka gärna.



Mitt liv som Stenmark del 2



För att ni ska förstå att jag menar allvar med det här projektet publicerar jag en till på en gång.

Det är varmt ute, 18 grader till och med även om molnen är ljusgrå. Stenmark tänkte nog just på en sådan här dag när vi stämde träff vid skrattmåsen.

Brandbilarna kör skyttetrafik idag verkar det som. Undrar om majbrasorna har något att göra med det? Undrar om Stenmark gjort någon bild med en brandbil? Tips uppskattas.

Mitt liv som Stenmark del 1

Jag tycker väldigt mycket om Jan Stenmark. Under en lång tid har jag beundrat hans verk och allt för ofta känt igen mig i hans olika illustrationer. Inte bara i bild eller budskap utan i hela konstellationen av att var inklippt och många gånger malplacerad men fortfarande så rätt i att vara så fel.
Jag jobbar för mycket. Så mycket att jag knappt hinner träffa folk. Det ger en viss avkastning, absolut, men frågan är hur långt det egentligen räcker. men något ger dwet, jag fick mitt livs första personliga visitkort igår. De låg på skrivbordet när jag kom till jobbet. Det är väl rätt meningslöst egentligen men för många, många år sedan tänkte jag att en dag ska jag minsann ha ett jobb med egna visitkort. Och nu är jag där.

Jag och mina visitkort.

Allt jobb har också resulterat i alldeles för höga nivåer av stresshormon. Jag sover knappt alls på nätterna. Det är besvärligt men plötsligt har jag sex timmar extra per dygn som jag i vanliga fall spenderar med att sova. Dessa sex timmar är precis så mycket tid som jag behöver för att hinna med förströelse, som att planlöst surfa webben eller göra märkliga bilder i Photoshop.
Här kommer Jan Stenmark in i bilden. Just inatt när jag kände mig som en Jan Stenmark-illustration kom idén; Kan jag inte då vara en Jan Stenmark-illustration? Och jo, det kan jag!

Så idag börjar min nya bild serie ”Mitt liv som Stenmark”. Jag tar ofta på mig åtaganden om att göra saker kontinuerligt som att träna eller blogga eller liknande som jag ofta misslyckas med. Just därför är detta dömt att misslyckas men jag har en god start med många färdiga bilder på lager så att en dag då fantasin och orken sinar så kanske jagkan klara av att fortfarande hålla detta åtagande. Vi börjar med 14 dagar.

Detta är del 1 av ”Mitt liv som Stenmark”


tisdag, april 13, 2010

Det är livsfarligt att vänja sig vid att ha roligt.


Jag har precis kommit hem efter sent jobb på kontoret. Det är tomt och tyst och mörkt. Jag insåg redan på vägen hem att det är en konstig kväll ikväll. Eller rättare sagt en vanlig kväll men det är det som är så konstigt. Det händer ingenting. Både sällskapslös och sysslolös. Detta är på fullaste allvar den första kvällen på månader som jag ofrivilligt uttråkad.

Det är säkert bra. Nyttigt till och med och det är inte förens just exakt nu som jag inser hur beroende jag blivit av allt det där som inte är uttråkning. Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Vem ska jag prata med? Vad ska jag göra? En annan kväll behöver jag aldrig fundera. Det är folk överallt och aktiviteter, spelningar, middagar, umgänge uppradat som ett smörgåsbord och man behöver inte tänka. Möjligtvis välja bara.

Igår spelade jag och Disa på Tranan. Det var en bra kväll som alla Lyckliga Måndagar och som alla kvällar med Disa. Och Gustav såklart. Extra bra till och med. Det känns lite som ett vardagsrum den där källaren när man står där och spelar precis vad man vill för många av de människor man tycker allra mest om. Måndagar har under det senaste rågade halvåret blivit veckans absolut bästa dag. Hela veckan utgår från måndagen vilket är väldigt bra och fint. När det väl blir helg är det mest bara som en bonus. Man tror att det bästa med veckan redan passerat men plötsligt så kommer det mer! Som i lördags. Då spelade jag och Disa också fast på Strand. En kvart in i spelningen var dansgolvet redan fullt och folk önskar Animal Collective fast den redan låg i spelaren och snurrade. Då kan man fnittra och undra varför de ens önskade den om de i alla fall inte vet hur de låter. Är de för fulla för att höra eller önskar de för att man ska lyssna på Animal Collective om man går på Strand? Har de läst i Sonic att det är bra? Jag vet inte men det är lite härligt. Lite befriande.

Just det där med dansgolv är bra, eggande. Det blir en utmaning varje gång att hitta låtar som dels håller tempot och stämningen men samtidigt får det inte bli en parad av Shout Out Louds-Kleerup remixer. Fast jag gillar mest sitt-dansen. Den man får på Tranan eller Grill eller Nada. Jag tror att sitt-dansade människor är de som har trevligast. De som både njuter av musiken, sällskapet och maten och drycken samtidigt. Jag är definitivt en sittdansande människa.

Hade kvällen slutat där efter Strand hade jag varit hel nöjd. Den gjorde dock inte det utan den fortsatte långt in på natten och blev bara bättre. Vi spelade till tolv och tog sedan en taxi till F12. Bomben hade återträff och väl inne i lokalen fann vi dubbelt så mycket folk som egentligen fick plats och ännu mera lycka. Gustav hängde i en stege över bardisken till personalens stora missnöje men Gustav var glad och de var alla andra också. Vi var många som hängde i den där stegen i slutet av kvällen, vissa stod under och fick ben snärjda kring halsen men även de såg rätt glada ut. Bild bevis finnes.

Man kan ju inte vara ute varje kväll, det går inte, men då har man ju allt det andra. Hemmamiddagar, chips, film, serier, sällskapsspel, Farmville. Det känns minst lika spännande och roligt som att vara ute. Det blir väl så när det är så sällsynt med hemmatid. Det blir exotiskt och något att se framemot. Ibland kan jag gå i flera dagar och ”peppa” för att vara hemma och inte göra något. Fast jag gör ju saker även då. Måla naglarna till exempel. Det har blivit lite av mitt fritids-mått. Har jag tid att måla naglarna då jäklar är jag ledig. Det låter lite sjukt, jag vet det, och det är därför jag tror att det är nyttigt att jag ikväll inte gör något. Så att måla naglarna inte ska kännas så speciellt.

Men det är tungt ikväll. Tungt att vara ensam.

Och jag önskar verkligen att jag hade fotat både lördagen och gårdagen. Det är kvällar att minnas.