Nu kan jag inte andas igen!

Måndag: Jobb, Lycklig, Lycklig måndag med Orup! Thomas födelsedag! Tisdag: Jobb, mer jobb. Onsdag: Jobb, kvällsjobbsmddag med Markus Aujalay Torsdag: Lägenhetsvisning, Jobb, Flying A - Photo Corner på Marie Laveau med Disa Fredag: Morgonmöte, Jobb, Stockholmspriset på Södra Teatern Lördag: Spela skivor på East Söndag: Börja flytta

Jag hör av mig när jag har tid.
Just det! Min telefon kan fortfarande inte läsa sms. Facebook, mail eller ring.

The Ledgen of Being Sick

Jag är sjuk.

Har varit hemma från jobbet idag och fallit tillbaka i gamla mönster. Gameboy.

Spelat The Legend of Zelda, Link's Awakening i tolv timmar. Snart varvat det.
Börjar få allvarlig reumatism i tummarna. Den senast avklarade bossen var så krävande att jag efter 20 minuter helt tappat cirkulationen i händerna.
Det får mig att känna mig ännu sjukare men på ett angenämt sätt. Måste bli färdig innan jag somnar.

Bara ett fåtal instrument kvar.
This causes the egg where the Wind Fish sleeps to break open.

Brödrosten på badkarskanten.

I dag är en riktigt skitdag. Vanligtvis är alla dagar mer eller mindre bra men bra är dom alltså fortfarande oavsett graden av brahet. I dag är inte en av dem dagarna. Den här dagen började rätt dåligt med ett alarm som bara fortsatte att ringa även när jag inte ville det. När jag sedan vaknat till liv var det bara för att mötas av halsont, vetskapen om att jag kommer behöver stressa till jobbet och en smutsig hög med otillfredsställande kläder. Jag fick en fin frukost, det fick jag men det räckte inte hela vägen för att kompensera resterande tid av denna skitdag.
Väl på väg till jobbet kommer jag ut genom porten och ser att bussen precis lämnade hållplatsen 3 minuter förtidigt. Sedan halkar jag. Snön smälte rätt kvickt från mina byxor men kvar var ett par inte så läckra vägsaltsränder. Irriterad och nästan lite ledsen plockar jag upp Ipoden ur fickan som visade sig vara tom på batteri. Min hals smärtar, mina byxor är blöta, knäet gör ont, jag är för sen till jobbet utan musik.
På jobbet möts man som vanligt av lite för mycket att göra vilken inte blir bra i kombination med alla föregående händelser plus att folk från första stund påpekar hur risig jag såg ut. Vilket jag helt ärligt gjorde och fortfarande gör. I och för sig tycke jag mest om det. Att få bekräftat från andra att jag faktiskt ser riktigt dålig ut, det betyder att jag kan känna så med någorlunda gott samvete och då kan tycka synd om mig själv. För idag är det mest synd om mig i hela världen är jag rädd.
Inte nog med det så var jag tvungen att skriva på kontraktet som säger att min hyrestid är över från och med nästa månad. Då blev det för mycket med min influensa, dåliga dag och bostadslöshet. Jag är hemma nu, tänker sova ett par timmar och sedan äta matrester från kylen, kolla på ett avsnitt Simpsons/Family Guy/ Two ½ Men och sedan somna igen.

Det blir bra att se Wilco den 23 maj iallafall. Om det blir en 23 maj i år.

Wilco - Jesus, Etc..mp3

Found at: http://www.filestube.com

Attans bananer. Skit. För hundra gubbar. Järnspikar.

Lycklig, Lycklig Måndag

Jag tror ingen missat att varje måndag är en Lycklig Måndag på Tranan.
Igår var kanske den lyckligaste måndagen av alla. Precis som så många andra dagar var det duon Gelin-Markbäck bakom skivspelarna. Det var Beach House, Yeasayer, Arcade Fire, Shout Out Louds och Passion Pit, till att börja med. Jag hoppade också in en sväng. Lite YACHT, La Roux och Pogo. Pogo är föresten bland det bästa jag vet. Expialidocious och Alice är mina favoriter. Upular är grym också. Den australienske elektrokillen gör musik enbart med hjälp av ljud och bild från Disneyfilmer. Helt genialt. Ja, ja. Ni ser här över hur bra det är.
Hur som helst, Lycklig måndag var det. Jag och Disa gick ut en sväng och där utanför dyker en rödhårig ung man upp. Han ser exakt ut som Ron Wesley från Harry Potter-filmerna. På riktigt bred Londondialekt frågar han var man ska ta en öl sista kvällen i Stockholm. Uppenbart blir svaret Tranan och hipp som happ är källaren full med Londonbor. De önskade The knife och vi spelar "Pass this on" och succé! Resten av kvällen var det dans på borden, allsång till Michael Jackson-mashups och en allmän Lycklig Måndags-stämning. Disa var självklart där, vart skulle hon annars vara om inte med mig? Isak också. Kim, Maja, Emmy, Sara och Jocke med. De sas att det var Knast stämning men det kan jag säga väldigt lite om. Om det där var Knast är jag väldigt, väldigt ledsen över att missat det.
Varken Gustav eller Jonas var helt för det men kvällen avslutades med Journeys "Don't Stop Believing" och jag trodde för en kort stund att det var Nangijala.

Så allt jag vill säga är Tack. Till DJ-duon, Disa, Isak, Londonborna och alla andra.

G uttryckte det väldigt bra:
"Sånt där som gör stockholmsnatten sådär obetalbart vacker ibland."